skip to Main Content
Härskartekniker till Bekräftartekniker

Begreppet ”härskartekniker” är mest känt i den norska socialpsykologen Berit Ås tappning. Dessa tekniker – exempelvis att osynliggöra eller förlöjliga människor – förekommer i alla möjliga sammanhang och leder till osäkerhet och exkludering. Där härskartekniker används påverkas flera av de områden som FN:s globala mål syftar till: god hälsa och välbefinnande hotas (mål 3), god utbildning (mål 4), jämställdhet (mål 5), anständiga arbetsvillkor (mål 8), minskad ojämlikhet (mål 10) och inkludering (mål 16). Både välbefinnande, möjligheter till inlärning och ökad jämlikhet skadas där härskarteknikernas maktspel pågår.

Chalmers i Göteborg initierade ett projekt för att ta fram ett arbetsmaterial om härskartekniker. Bakgrunden var att många anställda uppgav att detta var problem på arbetsplatsen. En inkluderande process inleddes där samtliga medarbetare gavs tillfälle att berätta om konkreta situationer de varit med om. Utifrån detta togs ett manus fram med ett antal scener kring de fem härskartekniker som uppgavs vara vanligast förekommande. Johanna Andersson skrev manus i samråd med Peter Wanselius. Peter tränade sedan några grupper anställda som agerade skådespelare i de olika scenerna. Själva träningstillfällena och inspelningen var också att se som personalutveckling: de medverkande fick träna på improvisation, att ”ta plats” i ett rum, att ta regiinstruktioner och agera framför kamera. Parallellt togs ett instruktionsmaterial med frågebatteri fram.

Materialet, som finns på svenska och engelska, har använts och används idag på elva svenska universitet och fungerar i två steg:

Steg 1 är att man ser filmerna, diskuterar om man känner igen sig, om detta är något som förekommer på den egna arbetsplatsen, har man själv använt härskartekniker, hur får man i så fall reda på det och hur kan man agera för att motverka detta. Materialet fungerar både för grupper och enskilda individer och kan användas ledarlett eller för självstudium. Det finns också instruktioner om vart man kan vända sig om problemen är så stora att åtgärder behöver vidtas omgående. Steg 1 har följande uttalade syften: 1, att lära sig känna igen härskartekniker 2, att få ett gemensamt språk så man kan tala med varandra om detta 3, att bekanta sig med olika sätt att ersätta härskartekniker med bekräftartekniker.

Steg 1 har genomförts ett mycket stort antal gånger på Chalmers. Flera institutioner har haft detta som arbetsmiljöåtgärd för all personal, mindre arbetsgrupper och doktorandgrupper har gjort det som en gemensamhetsskapande aktivitet. Chalmers ställer också årligen frågor i medarbetarenkäten om man varit utsatt för härskartekniker på sin arbetsplats eller om man sett att någon annan blivit det.

Kulturföreningen har också utvecklat ett andra steg, Här får deltagarna träna mer aktivt på att ingripa och försöka ”styra upp” härskartekniksituationer och vända dem till ett gott samarbete.

Steg 2 är uppbyggt kring olika stationer; vid varje station utspelar sig en situation där härskartekniker används. Deltagarna går runt i grupper och får instruktioner vid varje station. Exempelvis kan instruktionen vara: ”Förbättra den här presentationen”, när någon står och presenterar ett par andra personer och medvetet utesluter någon, eller viskar och skrattar när en viss person ska presentera sig. Personerna i de olika grupperna lär känna nya sidor av varandra under de timmar de går runt mellan de olika stationerna och kan i en trygg miljö pröva förhållningssätt och utvärdera dessa med varandra.

Steg 2 kan inte genomföras enskilt utan här behövs ledare som sätter upp stationerna, formulerar anvisningar och instruerar de personer som ska agera vid de olika stationerna. Steg 2 har genomförts vid ett antal tillfällen på Chalmers i grupper som varierat i storlek mellan 15 – 75 personer.

.

Back To Top